Jag är en gitarrhjälte

En av mina bröder bestämde sig för ett tag sedan att skaffa spelet Guitar Hero 2, trots att han inte ens ägde en Playstation 2 att spela det på. Han passade på att göra det när han var och hälsade på mig så han kunde prova det på min PS2 och se om det var värt pengarna, då han även skulle behöva inhandla en maskin själv. Vi spelade spelet som förfest på en fredag och det var så kul att vi aldrig ens kom iväg på krogen och det dröjde inte länge innan han sprang iväg och köpte sig en egen PS2 för att kunna spela det när han kom hem. Väl hemma tyckte han synd om mig som blev utan spelet och passade på att köpa det i en lite försenad födelsedagspresent åt mig tillsammans med ett par andra.

Därefter dröjde det inte många dagar innan jag blev tvungen att införskaffa ett exemplar av Guitar Hero 1, med medföljande gitarr, för att få ännu fler låtar och även möjligheten att duellera med gitarrerna. Spelet är verkligen så bra, Red Octane som gjort spelet har verkligen hittat en guldgruva och de har nog tjänat en hel del pengar på spelet.

Det bästa med spelet är att vem som helst kan spela och få det att låta bra, och alla är på ungefär samma nivå då man inte har så mycket fördel av att kunna spela gitarr på riktigt. Gitarren man får med i spelet är nämligen väldigt förenklad, den har fem knappar i olika färger på gitarrnacken och bara en ”sträng” att spela på — som egentligen är en knapp som kan tryckas i två riktningar. Dessutom finns det en whammy-spak att variera långa noter med och för att få mer poäng. Spelet går sedanut på att färgade prickar visas på skärmen och det gäller att trycka in rätt färgad knapp samtidigt som man slår på ”strängen”, varpå häftigt gitarrljud kommer ur högtalarna.

Med i spelen följer runt 30-50 låtar som man kan spela, och alla kan spelas i fyra olika svårighetsgrader, från Easy som inte är några större problem efter ett tag till Expert som verkligen kräver en gitarrhjälte för att kunna klara av. Låtarna är framförallt kända rocklåtar med några år på nacken, men det finns en hel del blandat så det bör kunna tilltala de flesta. Utöver de kända cover-låtarna så följer det även med en bunt extra låtar som kan låsas upp, som spelas av mindre, okända band — i ett flertal fall är låtarna gjorda specifikt för spelet.

Hittills har jag klarat Easy och Medium i bägge spelen, men tredje nivån (Hard) är verkligen svår. Det går fort, man måste använda alla fem knapparna, till skillnad från Easy och Medium där man bara behöver använda de tre respektive fyra översta knapparna, och det är många svåra knappbyten. Jag jobbar dock vidare och det kommer nog bli ett flertal förfester där jag leker gitarrhjälte, koncpetet är verkligen lysande.

Andra bloggar om: , , , ,


Om detta inlägg